Minns ni när jag skrev att jag var deprimerad, att jag inte visste vad jag skulle göra och mådde piss? Nu är det tvärtom, det är ju lite lustigt för då hade lovet precis börjat. Då borde man ju vara glad, nu är lovet snart slut och jag är på topp. Nått är allvarligt fel. Men just nu känns det dumt att klaga.

Idag finns det tusen saker jag vill göra: blogga, rensa minneskortet till kameran, köpa färg (ni ska få se vad jag ska ha den till), få ordning på mitt skol/läx liv igen. Hur ska jag hinna?